patricianyberg

Sista natten med gänget, en film jag aldrig sett men som ändå satt ett oförklarligt begrepp i mitt minne. Igårkväll var en sådan kväll, sista kvällen med tjejgänget inför avresan. Vi, som för några år sedan var en käck grupp med tjejer som träffats på öppna förskolan, har nu avancerat till att bli en käck grupp med vackra kvinnor som har de mest skiftande åsikter i de mest skiftande ämnen. Eftersom jag var sen i starten med att skaffa barn är jag givetvis den som innehar mest erfarenhet. Och ålder. Å andra sidan har jag en väldigt ung hud, vilket bevisades vid ett av våra spabesök för några år sedan där vi genomgick en hudrengöring och vår unga, vackra norska medlem fick betyget ”slapp hud” medan jag, åldringen i sällskapen, fick veta att det var rätt hyfsat jobbat för min väl framstigna ålder. Allting är ju relativt men efter regeln om alltings jävleskap får hon, norskan, givetvis för all framtid leva med vetskapen om detta, om inte annat blir hon ju påmind vid varje möte.

Men trots att den glada föresatsen var att ”vi ses snart igen” så kändes det lite sorgligt. Varje eller varannan månad har vi nu träffats i sju-åtta år så visst kommer det att lämna ett tomrum efter sig. Inte ens Ullis försök att kalla mig Christel en hel kväll efter två års träffar kommer att få mig att känna mig oumbärlig, jag förstår fortfarande inte hur de ska klar sig utan mig. Ha-ha! MEN jag tror fortfarande på en återträff i Florida med våra införskaffade trisslottepengar, tänka sig att sex lotter a la sju år och sex träffar per år faktiskt har införskaffat 725 kronor. De du, svensk lotteriföretagsamhet, ger inga bra odds och vi hade inte platsat i någon reklamfilm alls. Lär väl bli en restresa till Flen på öppet köp biljett med SJ istället. För en person…..