patricianyberg

Det går i ett, förstår inte var tiden tar vägen, nu har vi klarat av en svensk påsk också. Terence med familj har varit här en och en halv vecka och ska snart börja sitt återtåg mot den svenska vårvärmen, men de har varit rätt energiska och klarat av Seaworld och Universal studios och Adventure Island och shopping och stranden och kolla på stora bilar som de eventuellt ska ta med hem….. och ändå hann brodern med att göra äkta köttbullar till påskbuffén, annars hade det blivit färdigköpta, det kan jag bara tala om. På påskafton dök familjen Swanson upp som en glad överraskning och fick därmed nöjet att avsmaka det svenskaste av svenskt på påskbordet, min hemmagjorda snaps med rosmarin och citron. Ja, jag vet Andy, jag har silat och sparat det som blev över, vi tar den till jul.

Vi har tittat på båt också, jag tycker de där pontoonbåtarna är så häftiga, finns minst tre soffor på dem samt tak, kan precis se hur vi glider fram på sjön, sittandes och drickandes champagne och ätandes jordgubbar, men tyvärr har jag blivit nerröstad av resten av familjen. Tror dessutom Tommy mutat Fredrik med obegränsade mängder öl från pumpen för Herr Åkermark kunde idag inte nog lovorda sin fantastiska båt och allt nöje man har utav denna, vill minnas att han för bara två månader sedan övervägde att låta den göra sällskap med trädgårdsmöblerna, som ligger två meter under vattenytan sedan de råkat stå ute på bryggan i blåsväder. Tjejerna vill förstås ha något som går fort, så de kan åka ring efter båten och hoppa i på det djupa. Hmmm, vi får väl se hur det slutar.

När vi flyttade hit hade vi en besiktningsman som skrev upp alla fel och som vi sedan tog hit en handyman för att åtgärda, vi hade dock inte tid till att fixa screenen (nätet som ramar in hela uteplatsen) och nu hade stormen för några veckor sedan lyckats riva upp ett hål till, bara sju meter upp förstås. Det halv slummiga område vi passerar när vi tar bakvägen in till Cory Lake erbjuder en skylt med screen repair och ett telefon nummer, så Tommy ringde sist vi for där förbi. Igår dök det upp tre pers med en jättelång stege och på 45 minuter hade de fixat båda rutorna i screenen. Trevlig överraskning när vi skulle betala, kalaset gick på 40 dollar och då ingick materialet. Inte direkt svenska hantverkspriser. Vi la in trägolv på kontoret för några månader sedan, tre man där också och vet inte hur många timmar de la ner, men de städade efter sig när de gick och den gången slutade notan på 175 dollar. Här skulle det varit två fina bilder på kontoret före och efter, men de har försvunnit i den allmäna påskyran, här kommer istället några påskbilder med en önskan om att ni alla haft en GLAD PÅSK hemma!


Här avnjuter vi Terences chili con carne och nej, Dennis ska inte slå Alicia, han ska bara göra kaninöron på henne.



Påskaftons dessert, glassbomb med mycket bär och frukt.


Ägg och sill från Ikea gjorde påskbordet i alla fall halvsvenskt och faktiskt hade jag gravat laxen helt själv.

Sitter i väntans tider, brorsans flyg är försenat men all inspiration är som bortblåst. Tommy och jag tog en runda till Ikea igår och hittade bland annat en matta till matsalen, så jag tänkte visa lite nya bilder istället.

Matsalen blev som ny och ljudet dämpades också. Synd att vi bara sitter ute numera....

Var lite övermöblerat med skool-stolarna så de ställde vi upp i sovrummet, enda stället  som vi har plats över på.

Gästhuset är redo att ta emot Dessan och Terence, tonåringarna får sova på madrasser i gamerummet.

Ostyrigt hår, någon?

De här små rackarna är fullt aktiva nu och återfinns överallt. För ett tag sedan hade vi en kille här som satte sig i stolen för att snabbt flyga upp igen "det känns som om jag har en orm i byxorna". Tre gånger for han upp, men ingen orm inte. Däremot reste han sig en timme senare och då trillade det ner en död ödla genom byxbenet.... Hellre han än jag....

Tommy hade väskan full när han kom hem från Sverige, present från farmor och godis och cd från Fam Persson, gulligt va?

Shoppingdag med Carina, njöt av sallad och ett glas vin till lunch (det var faktiskt fredag)

Stackars Alicia, här var det inte mycket med henne, dagen efter operationen. Fast inte en tår hon fällde, det gjorde däremot jag när de skulle skära i mitt stackars barn.

Någon som har druckit RÖKK? Produceras i Sverige enligt flaskan....

De här var jag bara tvungen att köpa, de var bara så mycket jag. Givetvis är det alldeles för varmt för att ha några inneskor på sig.

Den här veckan är det FCAT test för alla elever i hela USA, typ nationella prov i alla ämnen och förberedelserna började för flera månader sedan med möten och tester. De hade det första i uppsatsskrivning för någon månad sedan, nu har det varit två dagars läsning och så två dagars matte och Alicia har Science också. Det är STORT här kan jag säga, lite grann som älgjakten, USA stannar liksom av, inga ungar kommer till tennislektionerna och de får inte ens läxor, vilket måste betecknas som ett mirakel, annars får de ju läxor banne mig även över jullovet, som i och för sig är så kort så det är närmast obefintligt.

Veckans prov började med telefonsamtal från båda skolorna i förra veckan, där vi föräldrar ombads övertala våra barn att prestera det allra yttersta. Det följdes upp med brev från klassföräldrar där vi ska skicka med ett brev som vårt barn kan öppna innan proven börjar, där vi talar om hur bra och underbara de är. Bara sanningen alltså. Sen vill lärarna gärna ha donationer i form av godis, så de kan belöna barnen före, under och efter proven, såg att Antonia hade fått en liten påse smarties med lappen ”Ger dig energi så du kan göra ditt bästa på FCAT”.

Eftersom de har samma schema varje dag och proven är på morgonen ställs inga lektioner in, utan de bara kortas ner, idag hade Alicia två matte-tester på 70 minuter vardera varför dagens övriga lektioner bara blev på 15 minuter var, känns ju klokt ju, i bästa fall hinner de väl sätta sig ner innan det är dags att packa ihop och gå till nästa lektion.

Funderade mycket över uppståndelsen kring FCAT, visserligen sägs det att klarar man dem inte blir man inte uppflyttad till nästa klass, men konstig nog har ingen hört talas om någon som inte blivit uppflyttad av just den anledningen. Däremot är det ord och inga visor när det gäller vidaregång, är du inte mogen/klarar av kraven, blir du kvar ett år till i samma klass, vilket för min del känns helt rätt. Men anledningen till ståhejet inför FCAT är nog att det ligger till grund för den bedömning som sätts på skolan i helhet, för att räknas som en ”A”rated school måste eleverna ha i snitt 90 procent rätt och det kan ju vara rätt tufft. Graderingen du får ligger till grund för vilket bidrag staten ger skolan och vilka löner lärarna får vilket gör att kvalificerade lärare söker sig till A-skolor. Kan ju säga att en av anledningarna till att vi valde det här området är att båda skolorna är A-klassade.

Annars har det varit en lugn vecka, vi hade möte i vår nystartade tjejklubb i fredags, först hos Michelle som hade hyrt in en karikatyrtecknare som snabbt avporträtterade hela skaran av 20 förväntansfulla fruntimmer och sedan gick vi vidare till grannen Kerri för mer mat och dryck. Amerikanerna är lite lustiga så, här startar vi upp en tjejklubb med ett möte i månaden och nu kom Shiraz på att hon kunde hålla det i Maj, men en zumba-träff för par…. Hallå, TJEJCLUB säger det dig något….?

 Imorgon kommer broder Terence med familj, alltså är det slut på lugnet i två veckor framöver, men vet ni vad, om två månader är vi hemma i Sverige igen, hur fort kan det tiden gå egentligen?

Jag har alltid undrat över vad detta uttryck egentligen betyder, särskilt efter att Antonia skulle fram, det var inte panik så det blev ryggbedövning, men när jag begärde att få bli bedövad upp till ögonbrynen smålog narkosläkaren lite underfundigt och tyckte att jag nog var sällsynt korkad då en sådan nersövning hade varit lika med en nersövning på evig tid.

Nu vet jag dock vad det är, har befunnit mig i detta tillstånd en stor del av dagen, eller i alla fall drogad upp till ett ögonbryn, har nämligen varit hos tandläkaren idag. Har troget besökt min tandläkare i Mellbystrand en gång om året, första gången vid byte från folktandvården till denna privata tandläkare tog han en röntgen och kunde meddela att visdomständerna växte snett och att det nog vore en bra ide att dra ut dem innan jag fick problem av dem. Kul med idéer tyckte jag, men visdomständerna stannar tills de blir ett problem, inga förebyggande åtgärder här inte. För ett och ett halvt år sen ville han dra ut en igen, nu var det hål i den, men jag tyckte gott att vi kunde vänta tills det blivit större och drog samma vals i år igen. Nu hade det minsann blivit stort nog och den senast månaden har jag bara kunnat tugga på höger sida och en del kvällar har inte varit så roliga heller.

Har länge haft uppskrivit i almanackan ”boka tid tandläkaren” men det har bara inte blivit av, tills Carina skulle in och boka tid till hela familjen och lurade med mig också och idag var det alltså dags. Längst tid tog det att fylla i alla papper, krävdes underskrift på inte mindre än nio ställen, men så har jag också försäkrat att jag inte ska stämma dem för eventuellt håravfall, återkommande fräknar och nageltrång. Om jag hade trott att en amerikansk tandläkare skulle ge sig till att laga eländet dog dessa visioner snabbt ut, efter röntgen förklarade han utan omsvep att tanden måste bort, ville jag sövas kunde han skicka mig till sjukhuset, annars gjorde de en massa sådan här utdragningar varje dag. Lät ju förtroendegivande. Först var det bedövningsmedel som penslades på mot bedövningssprutan, när det var dags för dessa kändes de inte alls och när han lagt den sista (jag blundade) reste han sig upp och sa ”Jaha, då var det klart då”. Helt otroligt, när jag trodde han fibblade med en spruta drog han ut tanden, inget knakande, inget bändande och inget blod som forsade fram, tror all eventuell tandläkarskräck försvann samtidigt med tanden. Däremot växte bedövning den närmsta timmen, tungan var som en ostyrig bäversvans i munnen och jag kunde knappt blinka med vänsterögat, för att inte tala om att prata, lät som ett fyllo efter två flaskor whiskey. Men nu är det gjort!

Dagens språkmiss stod undertecknad för, familjen var ute och spelade bocchia, ett spel vi lånat av grannen, som passade på att komma över och se hur det gick. Hennes hund passade på att lägga dagens inneboende resultat av förbrända födoämnen på vår gräsmatta, men vi lyckades spelade runt detta berg. Vi avslutade spelet och hon gick vidare med Riley och erbjöd sig komma in och hämta det sen. Nej, nej, svarade jag, det behöver du inte, vi kommer över med det. Senare påpekade Tommy att det inte var spelet hon skulle hämta, det var bajset….