Disk
Hatar verkligen att plocka ur diskmaskinen, vilket tidskrävande och tråkigt jobb, ungefär som all annan städning, efter 10 minuter är det ogjort jobb igen. Tommy har nu varit borta i fyra dagar och jag börjar förstå hans ständiga tjat om att bara använda ETT glas när man dricker vatten, diskmaskinen är nämligen hans jobb i vanliga fall, ett ämne som jag överhuvudtaget inte brukar lägga mig i, fast jag tvingade förstås Alicia till att städa sitt rum och bära ner all disk och det fyllde ju halva maskinen. Ett fenomen som är rätt vanligt när man har (nästan) tonåringar hemma, har jag förstått. För övrigt får vi inte dricka vatten från kranen längre, det är en läcka på någon sätt, någonstans och sedan en vecka tillbaka måste man koka vattnet eller dricka flaskvatten. Av någon oförklarlig anledning lägger de inte ut detta på hemsidan eller stoppar en lapp i brevlådan utan förväntar sig att det ska spridas med mun mot mun metoden, varför vi fick reda på detta i fredags och då har vi sörplat vatten från ismaskinen i flera dagar. Barnen har inte haft några problem med magen så jag bara förväntar mig att vi kommer att bli självlysande eller få simhud mellan tårna om några veckor, Gud alena vet vad de stoppar i vattnet här.
På tal om den allsmäktige börjar vi få funderingar på att gå i kyrkan här, nästan samtliga av barnens kompisar gör nämligen det. Kyrkan är en ofantligt stor plats där det, om jag förstått det rätt, inte has några predikningar att tala om, utan det är Wii-spel, lekar, bio och en massa annat skoj för barnen och ungdomarna, undrar vad de erbjuder de vuxna, vinprovning av nattvardsmässig storlek? Fast vi har ju vårt på söndagar med lucia-rep, blir bara så trött på de ungdomar som så gärna vill vara med, har fantastiska röster, men måste spela kaxiga och står och himlar med ögonen och fnittrar och allmänt beter sig som sjuåringar. Sjuåringarna däremot, och fram till tioåringarna, går in för det med liv och lust och stämmer mangrant upp på både engelska och svenska sånger, så fint! Hoppas de äldre tar sitt förnuft till fånga och skärper till sig, finns nästan inget som slår ett riktigt stämningsfullt luciatåg, framförallt inte när man är utomlands. Själv var jag Lucia som 12-åring och efter flera rep kom fröken fram till att det var mer stämningsfullt om Lucian inte sjöng, så mycket för min sångröst.
Annars vänjer man sig väldigt fort och Tommys rapporter från ett 10-gradigt Sverige med regn känns avlägset och frånvarande, här är klockan tio på kvällen och jag sitter i kortbyxor och t-shirt och har satt på takfläkten som mycket påpassligt sitter monterad utomhus. Vill minnas att vi skrattade åt detta fenomen när vi var här i november för två år sedan men nu kan jag även börja inse att de människor som hade aircondition på balkongen inte var som jag först trodde, helt förryckta, utan anpassade sig till klimatet på ett förträffligt sätt. Vi lär så länge vi lever….
