Jakten på den försvunna öltunnan

Ingen åldrande Harrison Ford i huvudrollen, men väl två och en halv livsnjutande svenskar med det lilla grå charmet i håret, mest jag då, behöver snart inte slänga bort svindyra pengar för att göra ljusa slingor, kommer så naturligt ändå, Tommy har ju orättvist nog fortfarande hårkulört som en skokrämsfärgande italienare. Antonia har förstås inga gråa hår ännu, även om hon försökte påvisa under resans gång att hon fick sådana, så läääänge vi var borta och sååååå låååångt vi körde och viiiiilken tid det tog. Förstår inte dagens ungdom, inget tålamod alls har de. Hade ändå proppat henne full med fruktsallad för att stilla de värsta blodsockerdipparna, glömde dock göra sammanledes med mig själv och maken och kaffe fick vi inte heller. 

 

Vi stod alltså med listan full av saker-att-göra-idag. Fixa öltunna, fixa mobilabonnemang, fixa barcod så vi kommer in på området utan att behöva passera vakten varje gång, vänta på att bilen ska anlända osv. Bilen skulle städas och tvättas och sen köras över till oss, Tommy som är optimist räknade med att den skulle vara här vid 10-tiden, då hade jag redan snott lånebilen och stuckit iväg till grannskapet för ett zumba-pass. Visade sig att förra zumba-träningen bara var en slags uppvärmning, idag kom vikterna fram. Kände mig rätt kaxig som tog 2-vikterna, visade sig ju sen att alla andra tog 3-vikterna och dessutom är det pound, 450 g, och inte kilo. Smärtar mig att säga det men det var ytterst ansträngande, svettigt och ytterst kul. Har dock träningsvärk i knäskålarna, är det normalt?

 

Eftersom nya bilen ännu inte kommit, vilket jag tyckte var helt naturligt, drog jag iväg till Publix, hjärnskrynklarna borde faktiskt rekommendera ett besök här som ren terapi. Ibland dyker ett härligt gammalt, med betoning på gammalt, original upp bakom fiskdisken, Jim, som har ett röstläge som om han jobbat på dagis hela sitt liv, dvs i ca 85 år och har mer rynkor i fejan än mormor i rödluvan. Hela affären hörde att just jag var där och skulle inhandla något och dessutom upplyste han mig om att det var BOGOF på tranbärsjuice, ett tillfälle jag bara inte fick missa. Han avslutade uppvisningen med att ta en spritpenna och sirligt skriva dit ett ”Thank you, Jim! på mina nyinköpta fiskfiléer. Idag var de fyra stycken som hjälpte mig vid kassan, kan bero på att mitt huvud precis klarade att se över det berg av varor som trängdes i vagnen, en packade upp varorna på banden, en slog in och två packade, varav en var storemanagern, han höll på att lära upp ytterligare en 80-plussare. Såg något förvirrad ut över min Ikea-bag som jag använder som en av inköpspåsarna och sneglade på mina armmuskler för att se hur mycket jag skulle klara av. Han hade rosa skjorta och väldigt långa ögonfransar så jag är rätt säker på att det bara var armarna han kollade in. Lyckades slå mitt eget rekord och hamnade lite jämnt över 300 dollar, fast då hade jag förstås en hel oxfilé i kärran, sicket kap, 150 kr kilot, så för en gångs skull tackade jag ja till hjälpen ut till bilen och 80-åringen försäkrade mig om att jag inte är den första som inte hittar till sin bil.

 

Halv fyra kom då bilen, vit och fin och nytvättad och vi äntrade den genast för att ta det viktigaste på vår lista, mobiltelefon har vi varit utan i fem veckor så det går säkert några dagar till, men öl köpte jag ingen idag, fick inte plats på vagnen då det är den sista gången i affären och dessutom tänkte jag att lite press inte skadar för att äntligen fylla på den där tunnan. Skåpet är ju för fasen till och med kylt och bara står och väntar på sitt innehåll. Jag hade letat upp en adress på nätet inte alltför långt bort. Väl där visade det sig vara en sportsbar, fattar inte hur det kunde bli på det här viset? Tjejen bakom disken hänvisade oss till Liqour depot vid Bears avenue, hela Bruce Bee Down-h-v-t-s gatan ner men vi var ju halvvägs så ok. Nej, inga öltunnor där heller, men prova liqouer shoppen tre hundra meter längre ner, de har säkert. Säkert som amen i kyrkan hade de inga öltunnor men hänvisade oss vänligt till BP-backen 100 meter längre ner, DE har säkert. Köpte en påse chips för att muta Antonia med. BP hade öl, varför ska en mack på 25 kvm inte ha 30-liters öltunnor? Tyvärr var det bara Bud light och jag kände att jag ville absolut inte förolämpa Andys eller Manges smaklökar med detta blask varför färden gick vidare. Erinrande oss vilken kilometerlång kö det varit på BBD bestämde vi oss för att köra bakvägen upp genom Fletchers och minsann om vi inte fick syn på en ABC-liquer shop som vi givetvis stannade för och de hade givetvis inga kegs men de visste om en liten grocerystore som absolut hade kegs, bara runt hörnet…. Vid det här laget hade vi insett våra begränsningar och beslutade oss för att googla innan vi åkte ut på mer öljakt, hamnar väl vid en ny sportsbar så småningom, säkert är i alla fall att det blir vin till middagen ikväll….


Kommentarer
Postat av: Andy

Inge larv! Bud Light är det ungefär lika mycket krud i som Ramlösa naturell utan kolsyra. Ska det vara jänkaröl ska det vara Brooklyn eller Acnhor Steam!

2010-10-02 @ 14:02:49
Postat av: Magnus

Håller med Andy. De ska va gött å drecka annars kan de kvetta! Men än lever hoppet: http://wobusa.com/

- Grattis till nya Dodgen. Läste i dagens tidning att Volvos försäljning minskar i USA. Tro f-n, när inte ens invandrande svenskar köper Volvo.

2010-10-02 @ 20:54:27
Postat av: Miriam Haga

Jag och Mia sitter och skrattar sa vi grater, bra skrivet, as always!

2010-10-02 @ 23:21:13

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0