Alicias skola

När vi satt vid och skulle skriva in Alicia vid Benito frågade de vilken grade hon skulle börja i, ”Seventh” kläckte Alicia ur sig, innan jag ens hann tänka efter. Hon skulle ju ha börjat i sexan därhemma, men här börjar de ett år tidigare (eller ungefär, lite ordnat efter när de är födda på året) och ”högstadiet” börjar ändå i årskurs 6 och pågår till åttan. På grund av språket brukar de mesta utlänningar börja en årskurs under men ok, hennes engelska är ganska bra så vi kör väl på och årskurs och årskurs, kan väl knappast spela någon roll att hon missat läsa ett år om vikingatiden eller järnåldern därhemma.

 

Helt riktigt, här fokuserar de på vetenskapliga ämnen, science, som jag inte riktigt har fattat vad det är än och så matte förstås, det är högt stående på listan. Geografi, engelska och kör har hon också på schemat, samt gympa, då måste de klä på sig blå shorts och grå tröjor, hemskt fula och militärliknande och så kör de någon slags exercis på skolgården. Trettio grader varmt eller inte, duscha finns inte ens i fantasin, man hoppar i de vanliga kläderna efteråt och trycker in sina stinkande gympakläder i ett skåp. Väldigt fräscht!

 

Kören är ett tillvalsämne, de fick välja två och som första alternativ valde hon spanska, men den kursen var full. Måste jag nämna att den var full av invandrande mexikanare som redan pratar flytande spanska? Men det är ju ett klart säkert sätt att få högsta betyg i ämnet. Nr två blev istället art, konst, men eftersom hon var tvungen att ha extra undervisning i engelska fick hon välja bort arten. ESOL, ger inte bara extra undervisning i engelska utan ger dem dessutom mer tid vid nationella prov och dylikt. Faktiskt har de skaffat fram ett engelsk-svenskt lexikon också, fantastiskt tycker jag.

 

Pappersarbetet skulle kunna omsätta en hel koncerns skogsbruk, vad de överöser oss med allt möjligt i pappersväg. Mycket donationer, i form av pengar, eller material, typ vattenflaskor, tvål, näsdukar och ”allt annat du kan tänka på”. Tack för den du. Det här är ju mer typen högstadie med olika lärare vid olika ämnen, alltså kommer en önske-lista upp för varje ämne. Böckerna får de i alla fall, men allt anteckningspapper, pennor, lim, pärmar osv måste vi köpa själva.

 

Disciplinen är stenhård, missar du en läxa är det direkt avdrag på betyget, som för övrigt ges skriftligt var fjärde vecka. Alicia slarvade bort en läxa i ett ämne, fick  avdrag och uppnådde endast 96% (baserat på närvaro, planering, uppförande, föredrag och läxor) och därmed bara betyg B, när hon kunde fått ett A, som är högst. Tuffa bud.

 

Schemat är det samma varje dag, och det är exakt fyra minuter mellan varje lektion, otur om två lektioner ligger i motsatta byggnader, hinna ska du i alla fall. Det finns i alla fall en rast, lunchen, som man givetvis får ha med sig själv, eller köpa i cafeterian. Brukar vara väl genomtänkta och näringsriktiga luncher typ oststicks och  kycklingdrums, som tur finns alltid ett alternativ, pizza. Ibland finns det tom vatten att välja på istället för läsk och någon gång i veckan även sallad istället för pommes frites. Kostläran är noll!!!

 

Som tur är har hon ärvt en massa egenskaper av sina föräldrar och klagar inte, bit ihop är ordspråket! För att yttermera sätta allt på sin spets har hon föresatt sig att bli bäst i sin klass, skulle inte förvåna mig om hon lyckas. Visst är det hårt, men systemet ser till att alla presterar sitt yttersta och gör du det och lite till får du resurser därefter också. De olika ämnena indelas i ungefär ”normal, bra och bättre” och lärarnas kompetens sätts efter dessa steg, ju högre grad eleven är i, desto högre klassade lärare blir det.

 

Detta i ett system som redan har rating, alls skolorna är nämligen ratade från A-F och en av anledningarna till att vi valde det här området att bosätta oss i är att alla skolar från middle och upp är A-rated. Beskrivs lite blygsamt av Benito ”Vårt mål är att bli en av nationens 1% bästa skolor”. Det gillar jag!

 

 När jag läser igenom vad jag skrivit låter det som om jag avskyr systemet men så är inte fallet, väldigt osvenskt, men jag gillar det och det passar Alicia bra. Jättetufft, men hon presterar lite mer än vad hon skulle kunna och mycket mer än vad hon  hade gjort i en svensk skola i årskurs sex. Dessutom pratar hon amerikanska och rättar sin gamla mor i var och varannan mening, INTE godkännt…..:-)


Kommentarer
Postat av: Maria

Ja, det låter ju onekligen som stor skillnad mot skolan här hemma i alla fall...

2010-09-29 @ 04:27:33
Postat av: Peter

Jag förstår att Ali och Toni inte har några problem med Disciplinen i den amerikanska skolan. De är ju vana, sedan födseln, att ha föräldrar som håller hårt på detta (-; Gott att höra att tjejerna trivs som fisken i vattnet!

2010-09-29 @ 09:32:33
Postat av: Magnus

I ankdammen Sverige är en av de stora politiska frågorna huruvida betyg ska ges "redan" från årskurs sju eller, ve och fasa, årskurs sex. Framför allt Ohly är livrädd att de stackars barnen kommer att bli lika skadade som de i min generation - vilka fick sina första betyg i årskurs tre. Så jag håller med Björklund som vill ställa större krav på elever OCH lärare. Vilket jag är övertygad man kan göra UTAN stenhård och auktoritär disciplin.

2010-09-29 @ 19:24:10

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0