patricianyberg

Pessimisten fru Nyberg köpte två ficklampor, en hel uppsättning med värmeljus, tre ljuslyktor - skitbilliga 3 dollar, kan bero på att handtaget efter två minuter uppnår en temperatur om 67 grader, samt ett antal burkar ravioli och olika soppor. Allt med tanke på den orkan som med all säkerhet inom kort kommer att drabbas oss, familjen Nyberg besöker aldrig ett land utan att minst en väderlik katastrof förekommer. Mauritius 2007 – Orkan med styrka fyra, strömlösa tre dagar, Kanarieöarna 2001 – värsta regnvädret på 10 år med översvämning i lägenheten, Grekland 2002 – regnade fem dagar i rad i juli månad, har inte inträffat på 50 år, osv, osv. Igår drabbades vi dock av en, i vårt tycke, större katastrof, nämligen Floridas monopol på elbolag. Prick halv fem slocknade huset. ALLT! Ingen aircondition, ingen telefon, inget internet, ingen ström till kyl och frys. Snabb flukt hos grannarna influerade att de minsann hade ström, alltså ligger källan till problemet hos oss. 

Men inget ont som inte har något gott med sig, fick tillfälle att träffa våra grannar rakt över, jättetrevliga, han är flygkapten och hon advokat och de har en dotter i tjejernas ålder som bor där titt som tätt. Brian förklarade att det är helt normalt, får elbolaget tillfälle att jäklas, gör de det. Han var bara förvånad över att vi fortfarande hade vatten men förutspådde att det var nästa drag.  Fick gula sidorna av honom, vilket fick Antonias mattebok att framstå som tunn och eländig. Tommy tillbringade arton minuter över telefonen med elbolaget och då framkom att visst, de hade erhållit de sexhundra vi betalat in som deposition, MEN faxen med våra pass och visum hade de minsann inte fått. Visserligen for vi land och rike kring för att hitta en fax och visserligen har vi kvitto på att det gått igenom men ändå…. Fullständigt ointressant att vi betalt, de VET ju inte vilka vi är. Men om vi faxar pass och visum igen, kan strömmen vara igång inom en halvtimme. Fint! Vår nyfunne vän och granne visade sig inneha en fax varpå detta var snabbt gjort. En timme senare har vi fortfarande ingen ström varpå Tommy fattar telefonen igen. En ny röst meddelar att de stänger klockan fem och har ingen som helst möjlighet att göra något alls förrän dagen därpå och dessutom måste de kontakta immigrationsmyndigheten för att verkligen bevisa att det är vi som är på faxen. Förstår överhuvudtaget inte denna relevans, men som tidigare nämnts anses ju en elräkning som bevis på i princip medborgarskap så det kanske hänger ihop där. Bra timat också, precis en halvtimme innan stängning så man garanterat ska vara utan ström minst en natt. Kunde ju haft en hel del förståelse för detta om läget varit annorlunda. Tex om vi befunnit oss i Sibirien på femtiotalet eller varit illegala invandrare ockuperandes ett fallfärdigt hyreshus i slummen eller stuckit gaffeln i kontakten med avsikt att mörklägga Tampa stad, men vi är dock laglydiga svenska medborgare i besittande av ett hus. 

Som vanligt vände vi oss till vår stackars mäklare som aldrig verkar bli av med oss. Beth var arg så hon stammade och instruerade oss att uppsöka närmsta kontor imorgon (visade sig vara omöjligt då de endast innehar en boxadress) samt att hon i nästa andetag skulle koppla in tv, advokater och FN, i den ordningen. 

Natten blev något ljummen, det blir lätt det när det är 30 grader utomhus, men frampå morgonen sjönk det som vanligt ner till 25, vilket kändes rätt behagligt. Det började droppa vatten från frysen och allt i kylskåpet kändes lite för varmt så jag for upp till Carina med diverse frysvaror, man kan faktiskt inte slänga kräftor, som hon snällt nog stuvade in i sin redan överfulla frys, har jag berättat om hur små de är här?  Bredden är väl en 40 cm men då upptas hela övre sektionen av isbitar och hela mittensektionen av behållaren som klämmer ur sig isvatten, cubes eller chrused ice. Därpå blev det inköp av två stora ispåsar på Publix som stuvades in i kylskåpet. Nya samtal med elbolaget, via Beth som simultantolk och med bästa vilja i världen skulle vi få ström som i morgon eftermiddag. Valet står nu mellan att packa ihop alla våra saker och inrikta oss på några dagar på hotell eller stanna kvar och härda ut. Vem är väl jag att bryta ihop? Nej, bit ihop och köp två ficklampor till så vi har en varsin att leta oss till toaletten med på natten. Försökte även övertala Tommy att vi skulle köpa en batteridriven fläkt, vilket han fann som en helt onödig kostnad, vem är smålänning i familjen egentligen?   

Mer positiva saker, det blev ett alldeles utmärkt tillfälle att på allvar inviga uteköket som drivs med gas. Fastnade konstigt nog helt för detta och har även ikväll, och kommer så att göra många kvällar, flyttat ut halva innekökets inventarier fem meter och det är helt fantastiskt att stå där ute och laga mat medan solen går ner över sjön och det i bästa fall fläktar lite och ja, livet känns rätt bra ändå. 

Vet inte vad som gjorde susen, men när vi kom hem på eftermiddagen idag, tillbringade många timmar i bilen, den har aircondition, hade vi likaså i huset och all belysning var på. Tommy ringde Beth och deklarerade att han älskade henne och jag förlät honom, hyste samma känslor själv, prova en natt i 30 graders värme och därtill en frukost med halvvarm ost, så kommer ni också att hysa känslor ni aldrig trott vara möjliga för personer ni bara känner till hälften. Snacka om I-lands problem……