patricianyberg

Helgen har gått åt till att komma ikapp tiden, känns som om det svårare för varje gång, fast det har funkat fint för barnen och det är ju det viktigaste. Alicia var fullt nöjd med sin helg, Olle hade ishockeyturnering i Miami så Carina och Fredrik var där fredag till söndag varmed vi fick låna Ida på heltid. Vet inte om det var helgens begivenheter eller bara trötthet, men nu är äldsta dottern helt utslagen och ligger halvslumrande på soffan efter en rejäl kopp med theraflu, det amerikanska undermedlet som tar död på alla baciller och bakterier, förutom möjligtvis de som orsakar böldpest och spetälska. Antonia var rätt nöjd hon också, Mia hämtade henne direkt efter skolan i fredags och så hade hon och Alva en härlig eftermiddag/kväll vid Grand Hamptons pool, lyckostar!

Igår var vi på supermallen i Brandon, ett otroligt stort köpcenter som får till och med Ullared att blekna i antal kvadratmeter mätt i alla fall. Tommy skulle köpa en ny iphone istället för den som blev stulen i Paris och lyckades också med detta förvärv, tyvärr lyckades han inte lika bra med att få igång den, sim-kortet passar ju inte, varför, jag bara frågar varför, gör man en sådan ändring på en bra, fungerade produkt? Jag var med Ida och Alicia och försökte hitta några tjusiga klänningar till dem, de ska nämligen på en Bar Mitzva på lördag. För den outbildade är detta en slags judisk konfirmation som judiska pojkar genomgår när de fyller tretton och Evan som inbjudan berör är en av deras bästa vänner. Inbjudningskortet var förstås tryckt, med ett bifogat tryckt svarskort där man skulle fylla i alternativen om man kom eller inte och sedan skicka in. Kuvertet är värt att sparas bara det, föräldrarna har hyrt in en person med en fantastisk handstil för att även de skulle bli perfekta. Det är tydligen en jättefest på en fin klubblokal, ska bli spännande att höra flickornas rapportering därifrån om denna tilldragelse. De klänningar vi hittade var allihop i 150-dollars klassen vilket kändes rätt onödigt att slänga ut eftersom de med all sannolikhet endast kommer att användas vid detta speciella tillfälle. Släpade med dem till Ross istället, ett verkligt Ullared, fast i miniformat och med märkeskläder, där de hittade inte mindre än 16 klänningar att prova, varav underligt nog, just de två sista var perfekta. Bra val tyckte jag, fina färger, svart/vita och kostade 26 dollar plus moms. Ännu ett underligt fenomen i USA, alla priser är exkl moms, den läggs på i kassan och varierar från stat till stat, här i Florida är den 7%.

Måste bara berätta om lunchen också, den intogs på ett ställe som heter Cheesecake factory och med hänsyn till namnet har jag tidigare placerat den i facket café eller möjligtvis någon leverantör till traktens lokala bagerier. Detta visade sig vara helt fel, stället är en fantastisk restaurang med en meny som i storlek vida överglänser något jag annars sett. Menyns storlek överträffas enbart av portionsstorlekarna och jag överdriver inte om jag säger att en familj ledigt kan bli mätt på en portion, i alla fall om den följs av någon av de otroliga efterrätterna, en del av tårtorna/cheesecakesen har en höjd av imponerande 22 centimeter och bitarna som skärs upp är inte snåla de heller. Tjejerna delade på en sallad, den lilla lunchvarianten vilket fick mig att undra över hur den normala ser ut, måste serveras på en långpanna, till efterrätt tog de en bit chokladcheesecake med mycket vispgrädde på. Kyparen smög förtänksamt in fyra dessertgafflar men trots gemensamt arbete med dessa lyckades vi inte tömma tallriken.  Känns som en bra början på det nya superslimmade livet med mycket gymnastik och nyttig mat!