patricianyberg

Jag brukar ju undvika att skriva om jobb och affärer, eftersom den här bloggen ska handla om vårt liv i den amerikanska vardagen, men jag tror jag har nämnt att den sista tiden varit lite stressig. En av anledningarna är att vi hållit på ett bra tag med förhandlingar om att köpa ett möbelbolag i Danmark och nu är så gott som allting klart så vi bestämde oss för att åka dit och presentera oss lite närmare, jag har ju överhuvudtaget aldrig varit där. Vi inledde förhandlingarna med Carina och Mia vilka åtog sig att ta hand om vår avkomma i så många dagar vi ville, eftersom vi har en och en halv tonåring och därtill tjejer hade det ibland känts bra att avvara dem en tvåtusen dagar så där men vi kom överens om att åka på lördagen, landa i Danmark på söndagen, ta inrikesflyget till Karup, mitt ute i nowhere på den danska landsbygden, stanna två dagar och sedan flyga tillbaka.

Det var innan vi fick höra att farmor skulle ha sin årliga kalkonmiddag på lördagen, då omplanerade vi snabbt och träffade därför den danska landmassan redan denna dag. Vi hyrde en bil och förflyttade oss raskt till Mellbystrand där vi kollade till huset och Tommy tog några timmars välförtjänt sömn, själv kunde jag inte slösa bort dyrbar Sverigetid med att sova, jag stack iväg till Maxi för att fylla våra medhavda resväskor till den absoluta gränsen 23 kg, har även med ett stort handbagage, det kommer att bli tungt det med. Makrill i tomatsås, nyponsoppa, kavring, lösgodis, Marabou choklad, ost, julmust, kaviar…. Listan är lång på allt som ska med så vi kan tillgodose våra svenska smaklökar tillbaka i Amerikat igen. Vi hade satt av några timmar till att köra runt och lägga på lite julkort och hade hoppats att få träffa några av alla våra fantastiska vänner, men det är ju nackdelen med att vara på hemligt besök, inte en enda var hemma.  Tidsoptimister som vi är hade vi också planerat in besök i både Osby och Hässleholm men det får vi lägga på is till sommaren. På tal om is tog min längtan efter den svenska vintern, julskyltningen och den höga luften ett abrupt avslut efter ett par timmar i blåst, snöblandat regn och att det blir mörkt vid halv fyra har jag förträngt för flera år sedan.

Listigt nog hade vi redan förra helgen avtalat med farmor att vi skulle skypa innan middagen, när nu hela tjocka släkten var på plats, så när vi inkvarterat oss på hotellet i Osby ringde vi från skype och bad dem slå på datorn om tio minuter. Sedan ställde vi oss i deras trappuppgång och skypade via telefonen och kunde höra genom dörren ”vi ser er inte på bild” snabbt följt av ”och  nu ringer det på dörren också, är det de jäkla Jehovas nu igen!” Som tur är har farmor starkt hjärta men hon såg i alla fall ut som en fågelholk när hon öppnade dörren....

http://www.youtube.com/watch?v=I1qfkrZCGjg 

Underbart, fantastiskt roligt återseende och alla blev lika överraskade, faktiskt en av de roligast överraskningar jag gjort i hela mitt liv. Supergott med kalkon och förstås äppelkaka och de vanliga sju sorternas kakor och tårta efter det, efter en sådan middag är man mätt i ungefär en vecka. Fick dessutom med mig TRE burkar med kakor hem till barnen. En av de få som visste att vi kom var Tommy Swanson, eftersom han bokat våra biljetter, så han kommer över på en snabbvisit och så gjorde vi ett svep in på firman och så skulle vi kollat till Maggan, men de var inte heller hemma så vi fortsatte ner till Malmö så vi i alla fall fick träffa Andys Lena som tyvärr var förhindrad att medverka igår. Fem timmar senare har vi nu ankommit hotellet i Darup, vi satt i bilen och prisade vår lycka att det bara var regn som föll, skulle vi aldrig ha gjort, de sista två timmarna snöade det och temperaturen sjönk till en grad och sikten var bitvis noll. För att riktigt få uppleva allt kom det mot slutet en intensiv hagelskur med korn stora som mindre ärtor, vilket täckte marken på ett ögonblick. Florida, miss you!

Snö, snö, snö....

Hagel, hagel, hagel....