Halloween fortsättning
Känns som om jag alltid beklagar mig över hur mycket vi har att göra och att man inte hinner med men Ullis skällde ut mig efter noter när hon var här och ok, om jag nu absolut inte har tid att skriva så kan jag ju skriva att jag inte har tid, så förstår ni väl det. Rätt kul att höra detta från Ullis, som kan besvara ett sms fem dagar efter att hon mottagit det eller ett mejl två veckor efter ankomstdatum, allt beroende på att hon är totalt tekniskt ointresserad och man skulle antagligen fått ett snabbare svar om man skickat ett vanligt brev via posten. Som vår forne hyresvärd Jonas berättade om en kund han hade, lämna gärna ett meddelande på telefonsvararen och du kan ju skicka mejl också, men är det bråttom så skicka ett fax och är det riktig kris så skicka ett brev…..
Jo, vi tog ju ett varv med båten också och stannade bara två gånger, Olof och Mia låg i back-up och var beredda på att bärga oss så någon katastrof var det ju inte.
Vi har ju haft fullt upp de senaste dagarna med att skriva autografer, ha-ha, så vi har knappt hunnit vara trevliga mot våra gäster, de fick besöka Busch garden själva och kom hem helt slut vid halvåtta tiden igår. Smart drag att gå dit en vardag och de hann åka allt utom en av värstingarna där vakten stoppade Billy pga två millimeter i längden, väldigt konstigt då han fått åka alla de andra utan knot. Familjen Palmgren smet dit i lördags på sitt årspass och hann med en fullvärdig dag igen, speciellt kul för Lasse som är en riktig åkfantast.
Och så har vi då klarat av Halloween också, eller som jag läste på en väns FB hur man bör fira Halloween: ”Ta med dig ett stort vinglas, knacka runt hos grannarna och säg ”Halloooooo vin”!” På söndagen hade clubhuset ett party för barnen, läste senare att de räknat med 25 barn och 110 dök upp och vem satt inte och tog emot alla barnen om en snövit-klädd Kerri som haft partaj kvällen innan till klockan tre och flera andra party-medlemmar satt med i detta öronbedövande oväsen som höll på i tre timmar med skeletthuvuden som firandes ner från taket och godis och mumier och tävlingar och priser, där Billy tog hem priset som ”fulast dräkt”. Välförtjänt, denna annars så söta unge såg helt förfärlig ut i sin halvmask och tillhörande dräkt. Men igen, helt otrolig eloge till alla entusiastiska amerikanare som alltid ger järnet i alla frivilliga kommitéer. Själv har jag anmält mig till femmornas bal i början av juni och den nionde november ska vi har första mötet om det, här går vi grundligt till väga.
Man bara måste ju ha en muffins när det är halloween.
Här är Ida, Rachel och Alicia på väg att gå ut och Halloweena, de använde förstås inte löjliga pumpor att ta godiset i, det tog örngott...
Alva, Antonia, Billy och Sandy på väg till clubhuset.
Annars är det ju kul med skolan, kommer fram nya grejor hela tiden, idag t ex hade Alicia två ”övervakningsperioder”, då kommer rektorn eller vice rektorn och övervakar en lektion, inte för att kolla eleverna utan för att kolla in hur lärarna sköter sig. Detta gör de, lärarna, med bravur, först får de välja vilken klass och period de vill att kontrollen ska ske på och sedan mutar de eleverna. Alicias historielärare har valt ut deras klass båda gångerna och förra gången fick alla elever 100% på ett prov de inte gjorde och dagens engelska lärare hade annonserat ut en donuts party på fredag om alla sköte sig väl.
I måndags var det ju den riktiga Halloween så då kom även familjen Palmgren hitresandes ändå från Orlando och vi avnjöt en delikat måltid i form av hemgjorda, grillade hamburgare, och även om vi blev störda i ett kör av alla ungar som ringde på dörren, begärandes ”trick or threat”, så blev det rätt gott i alla fall. Vi skiftades om att gå ut och öppna dörren och slänga fram den gigantiska skålen med godis, enormt intressant att se de amerikanska ungdomarnas uppfostran, vi skickade givetvis ut våra barn med stränga förhållningsorder ” ta EN bit” , men en hel del greppade med två nävar ner i skålen för att få upp så mycket som möjligt. Synd om de som gjorde det när Lasse hade dörrvakten, de fick en rejäl handörfil, efter en första varning, bra jobbat tycker jag.
Barnen redo att gå ut, Antonia, Maja, Emil, Billy, Maja, Alva och Sandy.
Och så här snygga var de när vi släppte iväg dem.
Vi försökte fuska och köra utan utskuren pumpa men det gick inte hem hos familjen Larsson som karvade ur den här tjusiga pumpan. Glad Halloween, något sent kanske, på er alla!
