patricianyberg

I juni när Alicia och Ida fyllde år fick de en varsin biljett till Taylor Swifts konsert här i Tampa som gick av stapeln igår. För säkerhets skulle följde Carina och jag med och hamnade i gott sällskap av 14 000 andra, mestadels högljutt skrikande tonåringar, några mindre barn och en hel del trötta föräldrar, klassikern var mamman två bänkrader ovanför oss som när klockan slog tio, sov med hakan sött i handen, helt otroligt, ljudnivån var markant över decibelstyrka jämfört mot söndagens besök på militärbasen med landande, snabbflygande och från krigstiden härjade plan.

Här är black and white utanför St Pete arena.

Många som gjort egna skyltar att hålla upp, den här var klart gulligast.

Och här är hon!

Snygga scenbyggen och trots massor av scenljus såg hon inte ens svettig ut efter mer än två timmars sjungande.

Verkade inte finnas något instrument hon inte kunde spela....

Mitt ute bland publiken och mitt framför oss.

Sjungndes Julia och Romeo från en flygande balkong

Lördagen började dock med en fotbollsmatch för Alicias del med samling kvart över åtta och avspark klockan nio, enligt schemat alltså, som vanligt kom spelet igång först vid tjugo över nio. Alicia som planterad back och inte en, inte två, utan FEM chanser med bollen vid öppet mål på tre meters avstånd och inte en enda gick in. Detta var alltså vårt lag som kunde härjat fritt, istället slutade det med en förlust med två-noll. Antonia hade match senare på dagen och när ställningen var 4-4 sköt hon som mittfältare ett klockrent skott, över försvar och målvakt, rakt in i kassen och visade därmed en gång för alla hur vi spelar fotboll i Sverige.

Jag påbörjade också min nya karriär som joggare, första gången på ett och ett halvt år som jag snörade på joggingskorna och bestämde mig för att ta rundan runt sjön, totalt femkilometer. Efter avklarande av halva sträckan bad jag ödmjukt till högre makter att jag måtte möta någon som jag kände så jag kunde stanna och pausa, men tydligen tyckte han däruppe inte att jag gjort någon märkbart bra insatts de sista året, trots en familjegudstjänst i Mellby i somras och ett besök i kyrkan i Miami för någon månad sedan. Eller så behagade han driva med mig för endast 30 sekunder senare dök Mia och Olof upp, dock i båten så det var absolut ingen legal orsak till att stanna. Som vanligt var det jätteskönt att jogga, när det väl var avklarat alltså.

Idag har Antonia och jag roat oss med att göra klart hennes science projekt, har en svag aning om att alla andra föräldrar till femteklassare också tillbringat större delen av söndagen med att färdigställa barnens arbete, intensiv kamp om vem av föräldrarna som drar hem ett A på ”sitt” projekt. Vår chans till ett A försvagades märkbart när Antonia upptäckte att hon glömt boken med alla anteckningar, experimentsförklaringar, tabeller och källor i skolan. Denna är givetvis omöjlig att komma åt och projektet ska vara inlämnat imorgon, punkt. Det blev till att försöka erinra sig samtliga uppgifter och det gick väl rätt bra förutom källorna där vi både lånat och återlämnat böckerna på biblioteket.

Äntligen färdigt!

En vecka till med skoljobb framför oss sedan är det thanksgiving lov och då sticker vi iväg till Bahamas på en fyra dagars kryssning, ska ju inte bli skönt eller så.