patricianyberg

Tidsskillnaden är inget problem, tänkte vi när vi for till västkusten och det rörde sig om ynka tre timmar jämfört med de sex vi är vana vid, lustigt, en resa inom landet räknas knappt, hade vi haft samma restid hemifrån Sverige kunde vi hamnat i Egypten och det hade känts långt. Nu for vi iväg med ett varsitt handbagage, taxichaufförerna på både dit och hem resan var mäkta imponerade, hade kollat temperaturen i Vegas veckan innan och teg vist nog om det inför resten av familjen, fyrtio grader förra måndagen, kanon. Dessbättre var det ynka 27 när vi landade i Phoenix efter en vältrimmad start från Tampa hemmet klockan sex på morgonen, tjugo i åtta gick flighten och därmed landade vi redan klockan nio lokal tid och fick nästan en chans att uppleva det otroliga kaktuslandskapet i soluppgång. Hämtade vår hyrbil och drog oss genast till Sedona, vilket otroligt ställe, för alla som älskar natur, naturformationer utan dess like och röda klipparter som tar andan ur en, kan jag med varmt hjärta rekommendera detta.  

Ett plus var den charmiga restaurangen ”Blue moon bar” man blev mätt av att bara kolla in innehållet på väggarna, en sådan utsökt samling amerikansk charm-kultur, allt från de tums-stora tenn tallrikarna som visade pizza-måtten till de gamla tidnings urklippen  som klädde hela den stora väggen till toan, som bara den var klädd av skyltar med visdomsord som ni bara kan tänka er.  När vi satt där och inmundigade lunchen, hamburgare och sallad som var amerikanska i storlek men europiska i smaklek, slängde sig en äldre genteman fram över det något bedagade soffräcket och uttryckte sin glädje över hur kul det var att se familjer äta tillsammans. ”Se, här sitter ni och där” pekandes rakt över nosen på Antonia på en familj två meter bakom oss, ”sitter en till familj, det är precis det här det här stället är till för”.  Efter två år i detta underbara land så börjar vi bli vana vid den amerikanska frispråkigheten, så vi pratade och hade det trevligt, när tjejerna och jag sedan gick på toan så upptäckte vi genom tidningsurklippen att det var ägaren och uppstartaren av restaurangen som varit framme hos oss.

MEN Sedona var verkligen speciellt, tyvärr var vädret när vi vaknade upp på lördagsmorgonen något vi inte hade väntat oss, ungefär sju grader, grå himmel och vindarna fick glassbilens melodi att kännas som en bris från Bahamas. Vi ställde in dagens hike och begav oss snabbt norr-österut mot Grand Canyon. Kan ni fatta hur kallt det är när man kommer från ett 32-gradigt Florida och vaknar upp i ett ökenlandskap på sju grader, iklädd bara kortbyxor och linne? Det är obeskrivligt, det kan jag bara tala om, den berömda tidsskillnaden gjorde att vi vaknade upp vid sextiden, jag slet upp Tommy från sängen för en underbar promenad i soluppgången, som blev cirka 22 sekunder lång, Herregud-i-helsicke vad kallt det är där borta när vinden ligger på. Två timmar senare hittade vi tack vare Alicias Siri ett Walmart, som var ovanligt trångbefolkat vid de långärmade plaggen, men inte för att jag är en klädsnobb, men halllooouuuuu, nej någon gräns måste det finnas och att 98 procent av plaggen bara fanns i storlek 2X (XXL) har väl någon grund, Alicia beslutade att hon hellre frös än tog på sig något av detta, och jag höll med, tills en anställd visade oss till en kundvagn fylld med kraftigt reducerade priser på underkläder från Fruit of the loom. Vi inhandlade allihop termoställ och sen tillbringade  vi två dagar tackandes Gud för våra smarta inköp, iklädda dessa ställ, liknande något som en regissör från Sällskapsresan hade kunnat tecknat upp.

Ja, det blev ju kartfattat som vanligt det här, ska peta in lite bilder så får ni fortsättningen senare. Tusen tack till Mange, Tommy S och Christina som hjälpt till med resrutt och tips på sevärdheter, utan er hade den här resan inte blivit så speciell!

Den röda klipparten var otroligt fin.

Uppmuntrande små skyltar när man är ute och vandrar.

Massor av häftiga kaktusar som stod i blom.

Vår första hike på Montesuma castle

Träd:)

Häftig "gryta", vattnet håller 25 grader året runt.

Giftek, tror inte vi går här nej.

Stonefejs.

Det här var ju klart häftigt också, high chapel, insprängt i berget.

Nu blommar häcken.


Soluppgång och kallt som....

De här långkalsingarna passar perfekt, fanns bara i en storlek...