patricianyberg

I vanliga fall brukar jag ju inte skriva om livet i Sverige eftersom bloggen ska handla om vårt liv i USA, men Carina skällde på mig så jag får väl ta mig i kragen, ni som är i Sverige kan ju bara hoppa över den här veckan.

Eftersom vi knappt hunnit underrätta någon om vår oplanerade hemkomst var det en hel del som fick sig en överraskning. Alicia ville direkt upp till Emma, men hon var ju faktiskt i skolan så vi tog en tur till Maxi och inhandlade diverse svenska delikatesser, färska räkor, steksill, ärtsoppa på korv och makrill i burk samt lite annat nödvändigt som vi behövde inför vår vistelse, marabou mjölkchoklad, lösgodis och ostbågar t ex…. Vi pressade in några timmars sömn också innan Tommy skjutsade iväg Antonia som fick överraska Maja och Alicia upp till Fam Persson som visserligen tyckte det var kul att se Tommy men började gråta ner de fick syn på den bakom dörren gömda Alicia.

På fredagen var båda tjejerna med i sina respektive skolor, Alicia hade turen att hamna på en engelska lektion och fick briljera rejält med sin amerikanska och berätta om skolan i USA, vilket hon med all säkerhet framställde som ett mellanting av fängelse och tortyrhåla. Båda blev imponerade av den slapphet varmed svenska skolor bedrivs, de hade inte kommit ihåg fel och började som på ett givet tecken längta tillbaka till Sverige. Själv räcker det att jag kommer utanför dörren för att påminnas om varför vi flyttade till Florida, fem grader varmt med isiga vindar och grå himmel så kommer alla minnen med tidigare vintrar tillbaka. När vi landade hade det dessutom kommit fem cm snö, men det smälte bort under torsdagen.

Jag har bara hunnit att träffa Katrine och Ullis under en snabbt arrangerad lunch, men så mysigt att ses igen och på tisdag blir det tjejträff hos Katrine, jag längtar! Igår dök Andy och Lena upp och vi hade en trevlig kväll med bara en malört i bägaren, hjortsteken som jag hade inhandlat visade sig ligga på fel sida så det var en vildsvinsstek istället, inte mitt favoritkött precis. Men med massor av stekta trattkantareller och en sås gjord på en halv flaska rödvin slank det ner i alla fall, för att inte tala om att det sköljdes ner med rödvin också för den delen.

I förmiddags fick jag ägna mig åt djupare, inre tankar om ett av människans mysterium, nämligen hur generös kan man vara? Kom fram till att vissa människor är gränslöst generösa, detta i form av Christina som ringde på dörren och undrade om jag ville ha ”lite” svamp. Funderade för mig själv om detta var en kuggfråga, givetvis vill jag ha svamp, förrådet är nästan helt tömt i botten, men jag hade inte förväntat mig att få en hel bärkasse full, inte mindre än FEM stora burkar med välrensade och torkade trattkantareller för att inte tala om att hon erbjöd mig att komma hem och hämta gula kantareller som hon hade i frysen! Gränslös givmildhet är bara förnamnet! Funderar nu på hur jag ska smuggla detta genom tullen, ska inte lägga det i Tommys väska i alla fall, han kommer bara att slänga burken om han skulle råka ut för övervikt.

Hann med en snabb tur till Knäred också, för att hälsa på lillbrorsan och morsan och hade förhoppningar om att Konsum skulle ha kvar några av sina fredagsgrillade revben men där bet jag mig i tummen. Beställde två kilo till nästa fredag, det är lätt värt att köra fem mil för dessa revben och när jag lämnade mitt namn svarade kvinnan bakom disken ”ja, det ser jag ju nu, så du är hemma från Amerikat igen?” Spelar ingen roll att jag inte bott i Knäred på över 25 år, här håller man koll på sina Knäredsbor, utflyttade eller inte.  Kvällen tillbringade vi i lugn och ro ute i Attarp hos stora lillbrorsan, så mysigt att träffa dem igen och första gången vi mötte Alexandras pojkvän Jocke. Eftersom Terence i hela sitt vuxna liv tagit hand om sin betydligt struligare äldre syster kunde han inte heller nu släppa det utan lånade oss en av sina bilar, Tommy och jag har nämligen lite olika förutsättnngar när vi åker till Sverige. Han tycker det viktigaste är att jobba och träffa så många jobbkontakter som möjligt, jag är mer intresserad av att träffa släkt och vänner och klämma in lite shopping däremellan och boendes ute på landet är det svårt att kombinera dessa saker med bara en bil.

Nu kommer här minsann lite Sverigebilder också:


Huset stod kvar i alla fall...

och havet också men stora delar av sanddynorna var borta.

Semla i ena handen och kanelbulle i den andra, Maja nöjde sig med kanelbulle.

Andy och Lena och en trött Antonia i pappas knä

Hur lyxigt var inte det här?

Bara doften kan få mig att bli helt lyrisk, årets svampsoppor är räddade!

Tobias och Bessie på väg till kyrkogården, i bakgrunden några av byns original, en av dem vände sig mot mig och skrek "Jag ska stoppa dig i en säck!" enligt Tobbe betyder det bara "Hej på dig du!"

Och mamma vilade fridsamt, tänk att det är ett och ett halvt år sedan.

Riktiga vårtecken, krokusarna tittade upp ur gräsmattan

och snödropparna, riktigt mysigt att se

Tobbe hade slängt ut mormors gamle linneskåp och möblemang i masurbjörk och ersatt det med ett biljardbord och irländsk pubstil, kändes riktigt amerikanskt.

Trevlig middag hos brorsan i deras mysiga uterum, här är Terence, Dessan, Alexandra med polkvännen Jocke, Elina och Dennis och så Tommy.

Lillis, som vi en gång i tiden tog hand om, men som helt tydligt föredrog Terence i stället.